Ännu en dag i sängen 🤒


DAGENS 3 TUMME UPP:

👍 Jag har diskat
👍 Jag har chattat med Adam Pålsson 
👍 Jag har bokat tvättstugan 

 DAGENS TUMME NER:

👎 Fjärrkontrollen är trasig 

Alltså, alltså, alltså... Nu tycker jag att det börjar bli dags för en bra dag snart. Åtminstone en dag över 4. Jag har liksom inte tid med detta, jag måste städa, tvätta, byta lakan, jag vill gå min promenad och så har jag ärenden i stan också. Och så vill jag umgås med mina underbara barn också❤ ...eller ja. Syskonbarn då. Fast jag låtsas att det är mina😂❤ 

På tal om barn. Nu har jag äntligen kommit på ett rimligt sätt att förklara hur det känns. Det är nämligen  många som frågar mig hur jag känner, om jag kan försöka förklara. Jag var ju sagt "feberkänsla" hela tiden, vilket stämmer. Men när jag kämpade upp för trappan här om dagen kom jag på en utmärkt jämförelse för att förhoppningsvis få folk och fä att förstå varför jag måste sätta/lägga mig hela tiden - det känns som att jag bär ett barn på ryggen. Eller en ryggsäck med motsvarande vikt, säg 20-25 kg. Då vet ju alla att det går bra till en början. Men när man har gått ett tag, och om man ska upp för en trappa, så blir det BRA mycket tyngre och tillslut måste man sätta ner ungen. Bara det att min "unge"/ryggsäck sitter på ryggen konstant, jag kan aldrig ställa ifrån mig den. Förutom när jag ligger ner. Så ja. Det är tungt helt enkelt. 

En annan sak, har ni sett stjärnor i luften? Jag trodde det bara var i film sådant hände. Men det händer! Det händer typ när min kropp försöker säga att "nu är det dags att sätta sig". Vilket sker tusen gånger varje dag😂 Senast igår på Ica. Massor av små små stjärnor som for omkring överallt, lila, rosa, gröna, gula, röda - hela regnbågen! Det är då man hänger sig över en frysdisk och låtsas tokanalysera innehållet.😊👍

Det var allt jag hade att säga. Barn på ryggen och stjärnor i luften, alltså. Hoppas ni får en bra vecka!